Stöd för psykisk hälsa i skolor: Vad finns tillgängligt och hur man får tillgång till det

Utmaningens omfattning

NHS Digital-undersökningen om barn och ungas psykiska hälsa målar upp en slående bild:

• 1 av 6 barn i åldrarna 5-16 har en trolig psykisk störning
• Priserna har ökat från 1 av 9 sedan 2017
• Ångest är det vanligaste problemet, följt av beteendesvårigheter och depression
• Flickor är mer drabbade i äldre åldersgrupper; pojkar mer drabbade i yngre grupper
• Barn från familjer med lägre inkomster drabbas oproportionerligt mycket

Skolor står i allt högre grad i frontlinjen när det gäller psykisk hälsa och identifierar ofta problem före någon annan.

Vad skolor tillhandahåller

Universell utbud (för alla elever)

• PSHE-läroplan — lektioner om känslomässigt välbefinnande, relationer och motståndskraft
• Hela skolans etos — en kultur av vänlighet, respekt och tillhörighet
• Pastoralt stöd — formhandledare och årskursledare som känner eleverna väl
• Församlingar och resurser om mental hälsa
• Antimobbningsprogram

Riktat stöd (för vissa elever)

• Välbefinnande rum eller lugna utrymmen — tysta rum dit barn kan gå när de är överväldigade
• Skolrådgivare — många skolor anställer eller anlitar nu kvalificerade rådgivare
• Emotional Literacy Support Assistants (ELSAs) — utbildade lärarassistenter som ger 1:1 stöd eller stöd i små grupper
• Perial mentorskap — äldre elever stödjer yngre
• Sörjandestöd — specialiststöd för barn som har upplevt förlust

Specialiststöd (för elever med betydande behov)

• Mental Health Support Teams (MHSTs) — NHS-finansierade team baserade i skolor (täcker nu cirka 35 % av skolorna, expanderar till 50 %)
• Remiss till CAMHS — Barn- och ungdomsvård för mer komplexa behov
• Pedagogisk psykologmedverkan — för bedömning och vägledning
• Multibyråarbete — samordnat stöd från hälsa, utbildning och socialvård

Mental Health Support Teams (MHST)

Detta är en av de viktigaste senaste utvecklingarna. MHSTs är NHS-finansierade team som arbetar direkt i skolor och tillhandahåller:

• Lätta till måttliga insatser för mental hälsa (vanligtvis 6-8 sessioner med KBT-baserad terapi)
• Stöd till skolpersonal i psykisk ohälsa
• Hjälp till att utveckla skolans helhetssyn
• En bro mellan skolan och CAMHS för mer komplexa fall

MHST:er är bemannade av kvalificerad mentalvårdspersonal och övervakas av seniora läkare. Tjänsten är gratis och kräver ingen remiss från läkare.

Tillgång till support

Genom skolan

1. Prata med ditt barns lärare eller formulärhandledare — de kan hänvisa till skolans interna stöd
2. Fråga om kuratorn — remissen är vanligtvis enkel
3. Kontrollera om skolan har en MHST — fråga skolkontoret eller SENCo
4. Begär ett möte med SENCo om behoven är mer komplexa

Genom NHS

• Remiss från läkare till CAMHS — för ihållande, måttliga till svåra svårigheter
• Självhänvisning — vissa CAMHS-tjänster accepterar självhänvisningar (kontrollera din lokala tjänst)
• Krisstöd — om ditt barn är i omedelbar fara, kontakta din husläkare, ring 111 eller gå till akuten

Väntetider

CAMHS väntetider är ett betydande problem, med vissa områden som rapporterar väntetider på 6-12 månader. Under tiden:

• Skolbaserat stöd kan hjälpa
• Välgörenhetsorganisationer erbjuder omedelbar hjälp (se resurser nedan)
• Din husläkare kanske kan föreslå interimistiskt stöd

Stöd ditt barn hemma

För ångest:

• Verifiera sina känslor — "Det är okej att känna sig orolig. Låt oss prata om det"
• Undvik undvikande — att hjälpa ditt barn att undvika det de är oroliga för gör vanligtvis ångesten värre
• Lär ut andningstekniker — långsamma, djupa andetag aktiverar det lugnande nervsystemet
• Upprätthåll rutiner — förutsägbarhet hjälper oroliga barn att känna sig trygga
• Begränsa sociala medier — användning av sociala medier är starkt kopplad till dålig psykisk hälsa hos unga

För dåligt humör:

• Håll kontakten — fortsätt prata, fortsätt göra saker tillsammans
• Uppmuntra fysisk aktivitet — visat sig förbättra humöret
• Skydda sömnen — dålig sömn och dåligt humör är nära kopplade
• Se upp för varningssignaler — abstinens, förändringar i ätandet, tal om hopplöshet
• Sök hjälp tidigt — vänta inte på att saker och ting ska eskalera

När man ska oroa sig:

• Symtom som varar mer än två veckor
• Betydande inverkan på det dagliga livet (skola, vänskap, familj)
• Självskada eller tal om självskada
• Dramatiska beteendeförändringar
• Vägra att gå i skolan

Användbara resurser

• Young Minds — ledande välgörenhetsorganisation för barns mentala hälsa (föräldrars hjälplinje: 0808 802 5544)
• Childline — 0800 1111 (gratis, konfidentiellt)
• Place2Be – skolbaserat stöd för psykisk hälsa
• Anna Freud Centre — resurser för skolor och familjer
• Kooth — gratis onlinerådgivning för ungdomar
• CAMHS finder – hitta din lokala CAMHS-tjänst

Om du är orolig för ditt barns psykiska hälsa, lita på dina instinkter. Du känner ditt barn bättre än någon annan. Ju tidigare supporten börjar, desto bättre blir resultatet – så vänta inte på att saker och ting "blir värre" innan du söker hjälp.